En viktig lärdom

Jag har lärt mig en viktig läxa, en lärdom som de säger. Doktorerna har frågat mig flertalet gånger om jag känner om Lyrican lindrar min smärta och jag har alltid svarat att jag ärligt talat inte känner någon skillnad mot innan p.g.a. att jag ändå alltid har så ont.
Men så tog Lyrican slut mitt i semestersäsongen och då klappade jag ihop totalt, smärtan bara attackerade från ingenstans och det tog någon vecka innan jag insåg att Lyrican nog faktiskt hjälpte ändå. Totalt var jag nog utan Lyrica i en månad innan jag kunde få tag på en vikarierande läkare och få mitt recept förnyat så att min pillertrillare kunde bli överfull igen. Efter bara två dagar märkte jag skillnad, stor skillnad, helt plötsligt kunde jag gå runt lägenheten igen, jag kunde städa lite, jag kunde överraska min Hubby med en god middag.

Idag mår jag görbra trots allt regnande, ikväll ska vi på date, dinner & a movie! Hihi

Längtan efter värmen

idag längtar jag tillbaka till Sicilien igen. min kropp hade mindre ont där än hemma, atmosfären var så skön, solen sken och lyckan stod som en aura kring oss.

gott kaffe, billig mat, äta och prata länge, ta bad-paus i det turkosa medelhavet under siestan och äta en gelato eller en drink:

Mitt ”landet”

när jag ligger ner ser jag molnen så tydligt, hur de leker med solen och kyler ner. Om jag blundar hör jag nästan bara vinden som rör på mina växter, känner jag bara brisen mot min hud och värmen från solen. Det luktar friskt, grönt och sommar.

Jag ligger på en madrass ute på plattorna, med lakan, täcke och kuddar tills solen värmer nog för att skala bort lagren. Grannarna ler och jag hälsar glatt.

Det har hänt att jag har somnat här ute, ett flertal gånger faktiskt. Då föreställer jag mig att jag ligger i min gamla hängmatta i mina föräldrars trädgård på Orust. Det var en sådan där nätig historia som lämnade avslöjande rut-märken på bak och lår. Jag brukade släpa ut både täcket och kuddarna dit, bädda fort medan jag trampade frenetiskt med fötterna, det låg en myrstack i närheten och jag ville definitivt INTE dela sängplats med en massa myror!

När jag väl bäddat klart och lyckats ta mig upp i den utan att några kuddar åkte ur; började jag sakta putta fart med en av pappas vackert handsnidade käppar som han tillverkat av fynd han funnit på sina långpromenader i skogen.
När jag kände mig rofylld nog tog jag bra fart, la upp käppen på magen och dåsade till.

På samma sätt som då, dåsar jag till ibland till ljudet av vinden i växtligheten runt omkring mig, solen i ansiktet och fågelskrin. Det är ett underbart, tryggt minne och jag sover alltid bra när jag somnar här ute, trots det hårda underlaget.

Jag känner mig innerligt lyckligt lottad över att få bo så centralt i en storstad, ha en underbar uteplats med bra odlingsyta. Höra fåglarna, bina och träden trots att jag egentligen borde störas av en massa bussar och bilar.
Det knoppas och slår ut i den lilla trädgården, i mitt lilla ”landet”, min oas i stan. Så nära ett ”landet” någon kommer med hemtjänst och sjukskrivning!

nej, nu blir det kaffe i väntan på dagens hemtjänst!

Valborg 2012

Jag ligger här och lyssnar med ett öra på hubby som ligger och ölsnarkar, hittade bara en öronpropp! Hihi
Jag älskar att ligga bredvid honom, han får mig att känna mig så trygg! Själv kan jag inte sova men det gör inget när jag har honom bredvid mig, då spelar smärtan och endon ingen roll, förutom om Barnaby plötsligt vill sova på min onda mage istället för mellan mina ben förstås! Aouch!

Det var Valborgsmässoafton igår, den enda dagen på hela året då även vuxna fjortis-super på stan hehe
Premiären för grillfester, sommaren och utomhussex… Jag har som tradition att samla nära vänner och se Chalmers Cortégen, en göteborgsk instutionslik tradition sedan 1909. Efter det grillar vi, myser och dricker gott för att sedan avsluta i Slottsskogen med brasan och konserter 😀

Hubby ringde videosamtal från jobbet för att se hur långt jag kommit i förberedelserna bara för att se på mig hur ont jag hade, då kunde jag med nöd och näppe stå upp, mådde så hemskt illa av smärtan. Motvilligt fick jag inse att det var omöjligt att jag, Sputnik (grillen) och alla grejerna skulle ta oss till Cortégen med rullatorn utan hjälp…eller ens med hjälp. Jag tog mig till schäslongen och låg där en stund och ömsom tyckte synd om mig själv, ömsom förbannade min dumma doktor som vägrar inse att jag har ONT! :o(

En av mina bästa vänner, min underbara Malmis, ringde och berättade att hubby ringt henne och meddelat att jag hade så ont och sa att hon åker till mig istället för att se cortégen med de andra. Jag blev så glad och oerhört rörd! Har saknat henne hinkvis!
När hon kom drack vi kaffe, pratade och såg en Louis Theroux-dokumentär om USA’s mest hatade familj. Han är helt obeskrivligt begåvad, jag är så imponerad av hur han intervjuar och tar sig nära i alla sina dokumentärer. Han är helt klart en idol!

När vi pratat och diskuterat en lång stund efter dokumentären hällde vi upp varsitt glas Bacardi Breezer Cranberry, (åh vad god den är!), tog fram en ny dokumentär och hann knappt skåla innan dörren öppnades och in vällde de andra som en enda stor, glad, bullrig överraskning!!! 😀
De hade sett Cortégen och kommit på att de hellre skippar brasan för att få grilla med och träffa oss, härligt med sådana vänner! 😀

Min söta Patricia kom, har inte fått träffa henne på eeevvviiiigghheeeetteeerr för tydligen så har tonåringar egna liv nu för tiden och mindre tid med sina gamla tanter hihi Hon hade med sig sin nya pojkvän, (som till min glädje verkar vara både snäll, kärleksfull och mogen), att presentera och hans blyge men snälla kompis :o)
Nu hoppas jag bara att det inte dröjer så länge tills vi ses igen, ska fortfarande ha vår tjejkväll ju! 😀

När alla gått, efter att ha haft väldigt roligt och mysigt nere på gården med tända lyktor och god mat, såg vi ett avsnitt till av ”New Girl”, vi är båda helt kära i den serien hehe

En härlig vårdag!

Idag har varit en underbar söndag. Mys med helg-frukost med Hubby, solsken, fågelsång och vårtecken. Vi har promenerat i Vitsippsdalen och Botaniska, kelat med en kanin, fotograferat, skrattat och Hubby har vårfixat med bilen. Idag måste sommardäcken på annars får man bannor av Farbror Polisen, hade ni koll på det? 😉

Idag har jag hittat min allra första blomma ♥ i vår lilla trädgård som vågat titta fram bland vindar, kyla och ogräs hihi

Någon som vet vad den heter? 🙂 Jag gissar på att det är en pensé 🙂

Hubby har kameran i högsta hugg och han tar så fina bilder 😀

På väg ner i vitsippsdalen igen såg vi en kanin som skuttade löst omkring, till synes utan ägare, men det är mannen till vänster på bilden som äger Choklad som den heter och den var görtam och kelen hihi

På väg tillbaka genom Vitsippsdalen, såg jag inte bara de vackra sipporna lova att värmen är på väg utan den här som färgglatt lyser upp:

Ha en fortsatt fin söndagskväll! 😀