ett nytt kapitel

kapitel ett?

efter ha blivit bedragen och förd bakom ljuset, börjar nu nästa kapitel i mitt liv. jag är fortfarande arg och känner mig förödmjukad men jag börjar ta större och bättre steg bort ifrån det där. just nu känner jag mig bara glad och lycklig, jag är stark!

jag är singel igen. först separerade vi men det gällde tydligen bara mellan oss för till resten av världen sa han att vi hade gjort helt slut. för gott. men som Moa sa till mig redan då: -”jag ser på dig att du redan gått vidare, att du redan börjat stänga av. förstår han vad det innebär när du stänger av? att då finns det ingen återvändo? för du är så svart-vit när det kommer till det där…” jag tänkte efter, blev tyst en stund och kände efter inom mig och helt plötsligt stod det klart, det är precis vad som sker inuti just nu! jag hade redan börjat stänga av, det var bara hans ord och handlingar som höll mig kvar…

Moa sa också att så fort jag inser och flyttar, blir singel kommer killarna svärma runt mig igen! jag bara skrattade och sa -”Yeah, right!” men hon hade rätt igen, jag är tydligen en intressant singeltjej! 😉 tre dagar efter det att vi flyttat isär var jag på min första dejt… 😉 bra för självförtroendet och kul att man är intressant! hihi 😉

jag trivs att bo ensam och jag är ju störtförälskad i min lägenhet! trivs sååå bra! 😀 vi flyttar saker pö om pö så att jag ska hinna få iordning istället för att bo på ett lager, härligt att känna att mitt hem börjar ta form på riktigt igen. mitt hem ~ min borg! 🙂

det viktigaste för mig just nu är att må bra, träffa vänner, träna och komma iordning… 🙂 min inställning till dejtande är att det är roligt att träffa nya människor, hitta på något kul och finns det kemi så får man se vad det blir av det… jag stressar inget men har svårt att i nuläget tro att jag någonsin kommer att gå in i ett förhållande igen. han har bränt mig för svårt. men man ska ju aldrig säga aldrig… 😉

Nu kommer hösten 🙂

några bilder från en underbar semestervecka

tänkte dela med mig med några fina semesterbilder och collage från en underbar vecka i Varberg 😀

tyvärr fick jag munsår, därav det sexiga hemmagjorda plåstret på någon bild här och var hehe

Längtan efter värmen

idag längtar jag tillbaka till Sicilien igen. min kropp hade mindre ont där än hemma, atmosfären var så skön, solen sken och lyckan stod som en aura kring oss.

gott kaffe, billig mat, äta och prata länge, ta bad-paus i det turkosa medelhavet under siestan och äta en gelato eller en drink:

Mitt ”landet”

när jag ligger ner ser jag molnen så tydligt, hur de leker med solen och kyler ner. Om jag blundar hör jag nästan bara vinden som rör på mina växter, känner jag bara brisen mot min hud och värmen från solen. Det luktar friskt, grönt och sommar.

Jag ligger på en madrass ute på plattorna, med lakan, täcke och kuddar tills solen värmer nog för att skala bort lagren. Grannarna ler och jag hälsar glatt.

Det har hänt att jag har somnat här ute, ett flertal gånger faktiskt. Då föreställer jag mig att jag ligger i min gamla hängmatta i mina föräldrars trädgård på Orust. Det var en sådan där nätig historia som lämnade avslöjande rut-märken på bak och lår. Jag brukade släpa ut både täcket och kuddarna dit, bädda fort medan jag trampade frenetiskt med fötterna, det låg en myrstack i närheten och jag ville definitivt INTE dela sängplats med en massa myror!

När jag väl bäddat klart och lyckats ta mig upp i den utan att några kuddar åkte ur; började jag sakta putta fart med en av pappas vackert handsnidade käppar som han tillverkat av fynd han funnit på sina långpromenader i skogen.
När jag kände mig rofylld nog tog jag bra fart, la upp käppen på magen och dåsade till.

På samma sätt som då, dåsar jag till ibland till ljudet av vinden i växtligheten runt omkring mig, solen i ansiktet och fågelskrin. Det är ett underbart, tryggt minne och jag sover alltid bra när jag somnar här ute, trots det hårda underlaget.

Jag känner mig innerligt lyckligt lottad över att få bo så centralt i en storstad, ha en underbar uteplats med bra odlingsyta. Höra fåglarna, bina och träden trots att jag egentligen borde störas av en massa bussar och bilar.
Det knoppas och slår ut i den lilla trädgården, i mitt lilla ”landet”, min oas i stan. Så nära ett ”landet” någon kommer med hemtjänst och sjukskrivning!

nej, nu blir det kaffe i väntan på dagens hemtjänst!

Frihet i form av en rullator

Nu i efterhand inser jag vilken stor gåva en av mina allra käraste vänner gav mig idag; frihet. Nu kan jag gå ut och gå utan att oroa mig för att ramla ihop eller ”fastna” av smärtan, nu slipper jag känna mig så hemskt instängd, isolerad och ensam. Nu kan jag iaf ta mig ut på en promenad i vårt kvarter. (vilket även är titeln på en görcharmig låt av Jumper: ”I vårt kvarter” hehe)

Idag hämtade hon min nya, fina rullator på Primärvårdsrehab åt mig och vi tog en 2 spårvagnshållplatser lång promenad vilket fick mig att inse hur instängd och isolerad smärtan gör mig, hemskt! Jag vill inget annat än att kunna funka ändå, leva med den, räcka ut tungan åt den, känna mig stolt över att jag minsann ändå klarar mig!! Men hur gör jag det? Mitt nya mål, att kunna arbeta bort den mentalt så mycket att jag kan vara mig själv, glada och sociala jag igen… Åh, vad jag saknar mitt gamla jag! Suck!

Jag är otroligt rörd över allas omsorg och fina ord, tårar så fort jag tänker på det! Jag tar dag för dag i nuläget och idag mår jag bättre än igår, mindre illa, förutom imorse. Härligt! Och solen sken idag, vad vacker hösten är ändå!
En mjukstart för mig att börja blogga och facebooka igen, tack för alla kommentarer och fina ord igen!

Kramar